Complutensian Polyglot Bible
PrecedentsEdit
polyglot bible var resultatet av Spaniens långvariga tradition av översättningar av texter. Genom århundraden hade Iberias intellektuella klass utvecklat en djup förståelse för frågorna om översättning och svårigheten att förmedla eller till och med tolka mening korrekt över språk. Religiösa texter var kända för att vara särskilt svåra på grund av deras höga metaforiska innehåll och hur beroende av det sammanhang där de skrevs de tenderade att vara. Detta utlöste en debatt i Spanien om bekvämligheten med att fortsätta översättningen av religiösa texter och det bästa sättet att göra det under ett sekel före reformationen. Det vanliga svaret på denna debatt var att be religiösa myndigheter att undersöka översättningen och dubbelkontrollera olika översättningar till Castillian, men det skapade i sin tur en debatt om den religiösa myndighetens kvalifikationer för att korrekt översätta från de ursprungliga källorna. Ett av svaren på denna debatt var polyglot-Bibeln, som Cisneros hoppades skulle avsluta frågan för alltid.
Översättningsprocessredigera
verken startade 1502 och tog 15 år att slutföra. På stor personlig bekostnad förvärvade kardinal Cisneros många manuskript och bjöd in dagens bästa religiösa forskare att arbeta med den ambitiösa uppgiften att sammanställa en massiv och fullständig polyglot “för att återuppliva den svaga studien av de heliga skrifterna”. Diego Lopez De Z bisexuella, var chefredaktör och flytande i latin samt både arameiska och arabiska. Han fick ett team av olika översättare. Konverterade översättare och akademiker gynnades och sökte specifikt eftersom de var flytande i källspråken och kulturerna i texterna. Andra befälhavare, Alfonso de Zamora (1476-1544) var en konverterad Judisk forskare, en expert på talamiska studier och talade hebreiska som sitt första språk. Andra conversos som arbetade med projektet var Alfonso de Alcal Bisexual, Pablo de Coronel. Demetrius Ducas en lärd från Kreta och Hern Avsug N. Tubez de Toledo (“Pincian”) och Juan de Vergara var ansvariga för översättningen från grekiska manuskript. Antonio de Nebrija kallades specifikt för översättningen av Vulgata. Hern otubez de Toledo var också den främsta latinisten.De lärda träffades i Alcal Ukrainian de Henares, en stad nära Madrid, även känd under sitt latinska namn Complutum, vid Complutense University.
Nya Testamentet slutfördes och trycktes 1514, men publiceringen försenades medan arbetet med Gamla Testamentet fortsatte, så att de kunde publiceras tillsammans som ett komplett arbete.
Erasmus and publication privilegesEdit
under tiden nådde word of the Complutensian project Desiderius Erasmus i Rotterdam, som producerade sin egen tryckta upplaga av grekiska Nya Testamentet. Erasmus erhöll ett exklusivt fyraårigt publiceringsprivilegium från kejsaren Maximilian och påven Leo X 1516. Theodore Bezas grekiska nt-Text användes främst, tillsammans med Erasmus grekiska nt-Text och med olika avläsningar från den Complutensian grekiska nt-texten för att bilda Textus Receptus publicerad av Elzevir-bröderna 1633. Erasmus senare utgåvor var en sekundär källa för King James Version av Nya Testamentet. De Complutensian Polyglot Bibeln var en tertiär källa för 1611 King James Version.
det Complutensiska Gamla Testamentet slutfördes 1517. På grund av Erasmus exklusiva privilegium försenades publiceringen av Polygloten tills påven Leo X kunde sanktionera den 1520. Det tros inte ha distribuerats i stor utsträckning före 1522. Kardinal Cisneros dog i Juli 1517, fem månader efter Polyglotens slutförande, och såg aldrig dess publicering.
