kognitiv resursteori

i början av 1990-talet konceptualiserades den ursprungliga modellen av Fiedler av Fiedler och hans medarbetare Joe Garcia, som kognitiv resursteori. I denna modell har fokus lagts på stressens roll som en form av situationell un-favorableness och hur en ledares intelligens och erfarenhet påverkar hennes/hans reaktion på stress.

vad menas med kognition?

kognition är den mentala handlingen eller processen att förvärva kunskap och förståelse genom tanke, erfarenhet och sinnen. Goda exempel på kognition är lärande och vår förmåga att resonera genom logik. Kognitiva processer använder befintlig kunskap och genererar ny kunskap. Kognitiva processer analyseras ur olika perspektiv inom olika sammanhang som psykiatri, psykologi, utbildning, filosofi och datavetenskap.

kognitiv resursteori för ledarskap

Beredskapsmodellen som utvecklats av Fiedler kritiserades för sin brist på flexibilitet och även över noggrannheten i LPC-skalan. Fiedler fortsatte sedan med att utveckla kognitiv resursteori (CRT) som tar hänsyn till ledarens personlighet, graden av situationell stress och gruppledarrelationer.

antagandet bakom denna teori är att stress påverkar förmågan att fatta beslut. Det är rationalitetens fiende och en ledare kan inte tänka på ett logiskt och analytiskt sätt om hon/han är under hög stressnivå. Enligt detta förslag skiljer sig vikten av en ledares intelligens och erfarenhet till effektivitet under låga och höga stresssituationer.

Fiedler och Gracia säger att en ledares intellektuella förmåga korrelerar positivt med prestanda under låg stress men negativt under hög stress. Och omvänt korrelerar en ledares erfarenhet negativt med prestanda under låg stress men positivt under hög stress.

således, enligt Fiedler och Gracia, bestämmer stressnivån i en situation om en individs intelligens eller erfarenhet kommer att bidra till ledarskapsprestanda.

förutsägelser av kognitiv resursteori

den kognitiva Resursteorin förutsäger att ledarens förmågor och intelligens kan hjälpa organisatorisk framgång endast när ledare antar en ledarstil, situationen är stressfri, gruppmedlemmarna är stödjande och uppgiften kräver högt intellekt. Dessa attribut diskuteras nedan:

1. Direktivstrategi

när en ledare är bättre i kognitiva förmågor som intelligens, planering och beslutsfattande måste han följa ett direktivstrategi för att förbättra teamets övergripande prestanda. Han måste kommunicera till gruppen vad han ska göra, för att säkerställa att hans planer och beslut genomförs, vilket förbättrar gruppens övergripande resultat.

när gruppen och människorna i gruppen är bättre än ledaren i kognitiva förmågor, bör ledaren välja ett icke-direktiv. Han bör söka ideer från gruppen och identifiera det bästa tillvägagångssättet / ideen och gå vidare med samma.

en ledares kognitiva förmåga bidrar endast till teamets prestanda när ledaren använder direktivets ledarstil.

2. Påverkan av Stress

Stress har en direkt samrelation med intelligens och beslutskvalitet.

när det är låg stress är intelligensen fullt funktionell och ger ett optimalt bidrag.

när det är hög stress gör naturlig intelligens ingen skillnad, men kan också ha en negativ effekt.

3. Stödjande gruppmedlemmar

en ledares förmågor kommer endast att bidra till gruppprestanda när gruppmedlemmar stöder ledaren och hans mål. I en sådan situation kan ledarens anvisningar enkelt följas och genomföras.

4. Kognitivt krävande uppgifter

ledarens intellektuella förmågor och intelligens kan endast utnyttjas effektivt i svåra, kognitivt krävande uppgifter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.